Naturens värld har ibland en mörk fantasi – och få organismer illustrerar det bättre än den märkliga Clathrus archeri, mer känd under det skrämmande namnet “djävulsfingrar”. Vid första anblick ser den inte ens ut som en svamp. Den liknar snarare en levande varelse… som om den iakttar dig eller sträcker sig mot dig.
Denna ovanliga svamp är ursprungligen hemmahörande i områden som Nya Zeeland, Tasmanien och Australien, och dess livscykel är lika fascinerande som den är obehaglig. Allt börjar dolt under jorden, där den utvecklas inuti ett blekt, köttigt hölje som påminner om ett ägg.
I detta stadium verkar den helt ofarlig, nästan vardaglig – inget avslöjar vad som är på väg att hända.Men det intrycket är bedrägligt.
När svampen växer ökar trycket inuti “ägget”. Plötsligt spricker det. Det som kommer fram är både spektakulärt och skrämmande. Fyra till åtta långsträckta, tentakelliknande utskott bryter sig ut och vecklar långsamt ut sig i luften – som om en främmande organism föds framför dina ögon.
Synen är svår att ignorera. Dessa “fingrar” skiftar i färg från starkt rosa till djupt rött och har en svampig, knottrig yta som ger dem ett nästan köttlikt utseende. De glänser lätt, vilket förstärker intrycket av att de är levande.
Det är inte konstigt att många som ser dem för första gången tror att det handlar om något helt annat än en svamp.Men det är inte bara utseendet som är speciellt.
Den verkliga överlevnadsstrategin hos Clathrus archeri ligger i dess lukt. När tentaklerna har vecklats ut börjar de avge en stark doft som påminner om ruttnande kött. Det som är avskyvärt för människor är i själva verket mycket effektivt i naturen.
Lukten lockar till sig flugor och andra asätande insekter som söker föda.På tentaklernas yta finns ett klibbigt ämne rikt på sporer. När insekterna landar fastnar sporerna på deras kroppar. När de sedan flyger vidare sprider de sporerna till nya platser,
vilket gör att svampen kan föröka sig och spridas. Det är en smart strategi – att använda förfall som ett sätt att säkerställa liv.På grund av sin ovanliga form kallas den också ibland för “bläckfiskens tentakler”. Namnet låter kanske mindre hotfullt,
men beskriver dess utseende lika väl. Att se den bryta sig ut ur sitt “ägg” och långsamt veckla ut sina armar ger verkligen intrycket av att man bevittnar födelsen av en levande organism snarare än tillväxten av en svamp.
Intressant nog anses endast det tidiga “äggstadiet” vara potentiellt ätbart. I detta skede saknas den starka lukten och den märkliga strukturen som annars kännetecknar svampen. Trots det äts den sällan och är i praktiken endast aktuell i överlevnadssituationer. För de flesta människor är den långt ifrån aptitlig.
När livscykeln närmar sig sitt slut vissnar tentaklerna och kollapsar, och lämnar nästan inga spår efter sig. Ändå stannar intrycket kvar hos dem som har haft möjlighet att se den.
Clathrus archeri utmanar vår bild av naturen. Vi tenderar att förknippa naturen med skönhet, harmoni och något välbekant. Men denna märkliga svamp visar att naturen också kan vara främmande, oförutsägbar och ibland direkt oroande.
Och kanske är det just det som gör den så fascinerande. Så om du en dag ser något som liknar röda, fingerlika utskott som sticker upp ur marken i skogen, stanna upp en stund – men håll avstånd. Det är inte en scen ur en skräckfilm… men det är förvånansvärt nära.
