ECB står inför inflationsutmaning: Philip Lane tror att prisökningarna kan återgå till 2 procent inom ett år
Europeiska centralbanken (ECB) bedömer att euroområdet just nu står inför en medelstor inflationschock som kräver försiktiga penningpolitiska åtgärder, men som inte motiverar några aggressiva krisinsatser. Det sade ECB:s chefsekonom Philip Lane på fredagen.
Lanes uttalanden kom efter ECB:s senaste möte i direktionen, där centralbanken beslutade att lämna räntorna oförändrade. Samtidigt gav ECB tydliga signaler om att ytterligare åtstramningar kan bli nödvändiga om inflationstrycket fortsätter att vara starkt.
Finansmarknaderna och många ekonomer räknar nu med att ECB kan höja räntorna igen, och flera bedömare tror att en ny räntehöjning kan komma redan i september.
Under en offentlig diskussion i Donegal, Irland, sade Philip Lane att ECB fortfarande är övertygad om att inflationen gradvis kan återvända till bankens mål. Enligt honom är målet att få ned inflationen från dagens nivå på omkring 3 procent tillbaka till ECB:s mål på 2 procent under det kommande året eller så.
”Det vi säger är att vi kommer att säkerställa att vi leder inflationen tillbaka från där den är nu – 3 procent – till 2 procent, ungefär under nästa år”, sade Lane.
För ECB är den stora utmaningen att hitta rätt balans mellan att bekämpa inflationen och samtidigt skydda Europas ekonomiska utveckling. Centralbanken vill förhindra att höga priser blir ett permanent problem, men måste också undvika en alltför hård penningpolitik som kan bromsa tillväxten, minska investeringarna och öka pressen på hushåll och företag.
En av de största orsakerna bakom den nuvarande inflationsoron är de stigande energikostnaderna. Lane förklarade att ECB noggrant följer om högre energipriser börjar sprida sig till andra delar av ekonomin genom så kallade andrahandseffekter.
Sådana effekter uppstår när företag höjer sina priser för att kompensera för ökade kostnader, samtidigt som arbetstagare kräver högre löner för att skydda sin köpkraft mot stigande levnadskostnader.
Om denna utveckling fortsätter under en längre period kan inflationen bli mer långvarig och svårare att kontrollera. Högre priser och ökade löner kan då förstärka varandra och skapa en självförstärkande inflationsspiral.
Hittills har ECB inte sett tydliga tecken på att sådana andrahandseffekter har blivit omfattande, enligt Lane. Samtidigt varnade han för att risken ökar ju längre energipriserna förblir höga.
ECB har tidigare betonat att den största risken inte bara är tillfälliga prisökningar på energi, utan att hushåll och företag börjar förvänta sig att inflationen kommer att förbli hög under lång tid. Om inflationsförväntningarna förändras kan det påverka ekonomiska beslut och bidra till att hålla prisökningarna kvar på en hög nivå.
Trots de kvarstående riskerna betonade Lane att den nuvarande situationen inte kan jämföras med den dramatiska inflationskrisen 2022. Då steg energipriserna kraftigt, bland annat som en följd av kriget i Ukraina, vilket ledde till rekordhög inflation i många europeiska länder.
”Det är för närvarande inte den typen av röd varningsnivå där man måste agera snabbt som vi gjorde 2022”, sade Lane. Han beskrev den nuvarande utvecklingen som en ”medelstor chock” som kräver en balanserad och noggrant avvägd reaktion från centralbanken.
ECB:s strategi är därför att justera penningpolitiken stegvis och analysera nya ekonomiska data vid varje möte. Beslutsfattarna följer särskilt utvecklingen för inflation, löner, energipriser och ekonomisk tillväxt.
Lane sade att ECB kontinuerligt utvärderar om räntenivån är tillräckligt hög för att säkerställa att inflationen fortsätter att minska och att prisökningarna inte blir ett permanent inslag i ekonomin.
Finansmarknaderna är dock mer försiktiga och räknar med ytterligare räntehöjningar under de kommande månaderna. Investerare prissätter minst två ytterligare höjningar, med möjliga steg före oktober och ytterligare en justering i början av nästa år.
Högre räntor kan bidra till att dämpa inflationen genom att göra lån dyrare för hushåll och företag. När kostnaderna för krediter ökar minskar ofta konsumtion och investeringar, vilket kan minska efterfrågan och bromsa prisökningarna.
Samtidigt innebär höga räntor under en längre period risker för ekonomin. De kan försvåra investeringar, påverka bostadsmarknaden negativt och skapa ytterligare utmaningar för företag som redan möter svagare efterfrågan.
ECB står därför inför en svår balansgång: banken måste bekämpa inflationen tillräckligt kraftfullt samtidigt som den undviker att försvaga en redan känslig europeisk ekonomi.
ECB:s ordförande Christine Lagarde och andra beslutsfattare har tidigare betonat att framtida beslut kommer att baseras på den senaste ekonomiska utvecklingen. Inflationen, löneökningar, energipriser och den ekonomiska tillväxten kommer att spela en avgörande roll för ECB:s kommande beslut.
Budskapet från centralbanken är tydligt: inflationen är fortfarande högre än målet, men situationen bedöms vara hanterbar. ECB tror att prisökningarna kan återföras till målet på 2 procent utan att behöva använda samma kraftfulla åtgärder som under krisen 2022.
De kommande månaderna blir avgörande. ECB måste fortsätta bevaka energipriser och löneutveckling för att säkerställa att inflationstrycket inte ökar igen, samtidigt som banken försöker skydda Europas ekonomi från effekterna av alltför stram penningpolitik.
